Packar...

Imorgon, lördag 11:40 (20:40 svensk tid) går mitt plan från Portland till Los Angeles. Sen väntar jag tre timmar i L.A och flyger sedan vidare till Hawaii.
Just nu har jag packat det mesta, och väntar på resten som är i tvättmaskinen. Jag tar inte med min laptop, men kommer uppdatera från mobilen på facebook. Vi blir där i en vecka, och kommer lägga upp bilder här när jag kommer hem igen.


 


Hemma efter skolan













Utbytesmöte, Starbucks & Flygbiljetter

Jag har inget att göra, men känner mig sjukt stressad. Hur går det ihop? Jag kan i alla fall berätta om de senaste dagarna...
I förrgår hade skolan något special-event, då alla vi fyra utbytesstudenter svarade på frågor inför flera klasser samlade i aulan, vad vi tycker om USA, hur våra hemländer är osv. Det var roligt.
En tjej från Thailand berättade att hon (hemma i Thailand) går på en skola för endast tjejer - och det är tydligen 2000 tjejer på skolan. Så hon tyckte det var jätteläskigt att ha klasser tillsammans med killar. Och när hon fick frågan "har du dejtat någon här" blev hon röd i ansiktet, och skickade mikrofonen vidare utan att svara på frågan.
Jag fick berätta om åldersgränser för alkohol, körkort och lite sånt. Jag lyckades även chocka dom, när jag berättade om vilket bra buss och tåg-system vi har i Sverige. Här är alla tvugna att ha bil för att ta sig någonstans. Jag har varken sett bussar eller tåg.

Idag har jag och min värdbror, Devon, åkt och letat ett öppet Starbucks i typ 40 minuter. Alla i Down Town-Salem var stängda, så vi fick åka runt halva stan tills vi tillslut hittade ett öppet drive-in-starbucks. Vad gör man inte för en Coffee, 20:00 en söndagkväll?

För några timmar sen fick jag min flyginformation inför lördag. Jag flyger från Portland, mellanlandar i Los Angeles, och flyger sedan vidare till Hawaii. Det ska bli så sjukt roligt. Vi blir en hel grupp utbytesstudenter som drar dit, och vädret ser ut att bli varmt och soligt. Det har varit dåligt med bilder på senaste tiden här, men ska försöka bjuda på en fotobomb när jag kommer hem därifrån.
När jag skulle gå och köpa pepsi, tidigare idag, berättade jag för tjejerna på bensinstationen att jag ska till Hawaii på lördag. Dom typ flippade. "YOU'RE GOING TO HAWAII!? YOU BITCH!!! I WANNA GO! I'VE NEVER BEEN TO A SUNNY AND HOT BEACH!". Deras reaktioner fick mig att börja skratta, ehehe.

Imorgon (måndag) är vi lediga från skolan. Det är Martin Luther King-Day, och det är tydligen en bra anledning till att inte gå till skolan. Aja, skönt att få sova ut imorgon i varje fall.
Okej, jag ska börja uppdatera här oftare! Godnatt!

Det svåraste steget att ta som utbytesstudent

Jag tycker din blogg är jättebra. Och det verkar så spännande att åka till ett annat land och bo där. Men hur går det med språket? Förstår du allt dom säger? Och är USA mycker mer annorlunda jämfört med Sverige? :)
Tack så mycket! Jo, det är spännande att åka som utbytesstudent. Språket är ingen konstighet nu, och jag ha ju varit här i över 5 månader nu. Yes, jag förstår allt dom sägs i konversationer. Något som är svårare att förstå är när man har government-lektion, där man läser om amerikansk politik. Då kan det dyka upp ord som är ganska kluriga (ibland vet man ju inte ens vad sånna ord betyder på svenska). Men jag kan absolut hålla en normal konversation utan att behöva tänka i förväg på vad jag ska säga.

Hej Anton! Asså din blogg är grym :D
Jag går andra terminen i åttan och funderar på att åka till USA som utbytesstudent i ett år men ändå känns det konstigt, att klara sig 1 år utan föräldrar och sånt, haha. Hur gjorde du för att övertala dina föräldrar? :)
Roligt att höra! Den största grejen med hela året, är att sätta sig på planet från första början och lämna Sverige. Klarar man det, så klarar men resten av året. Hemlängtan kan komma upp plötsligt ibland (för att inte låta som en Ipren-reklam), men jag har aldrig någonsin känns den där "starka hemlängtan" än. Halva året har ju gått nu, och jag har klarat mig hittlills. Förhoppningsvis klarar jag mig fem månader till.
Svenska ungdomar är väldigt mogna. Det har jag märkt efter at ha varit här nu. Vi har mycket mera ansvar, och tar många fler beslut själva. Så känner du en stark längtan till att plugga utomlands ett år, så kan jag garantera att du klarar det. Du kommer aldrig vara ensam, även om du ensam tar steget. Du har en organisation bakom dig, en värdfamilj som tar hand om dig, och en representant från organisationen i närheten, som hjälper till om några problem kommer upp.
Eftersom det var över ett år sedan jag bestämde mig för att åka, minns jag inte riktigt hur det gick till när jag "övertalade" mina föräldrar att åka. Jag tror de var lite imponerad över att jag var så målmedveten vid det tillfället, så de inte kunde säga nej (haha).

Grym blogg! Jag har en fråga: Är du med i några sporter i skolan, och hur upplever du High School förövrigt?
Jag är inte med i något sportlag, nej. Däremot har jag gym på schemat varje dag, så då har jag chansen att bränna lite amerikansk skräpmat!

Kan du uppdatera din blogg lite mer, för den är så bra :)
Tack! Jag har perioder då jag lägger upp tre inlägg på en dag, och sen är det dött en vecka. Jag vet inte vad jag ska göra åt bloggtorkan.

Är det ditt program som organiserar resan till Hawaii?
Yes, det är EF som organiserar Hawaii-resan. De har ett antal resor man har möjlighet att åka på under året. Senaste jag åkte på var San Francisco-resan, sjukt roligt!

Varför ska man åka som utbytesstudent?
Om man vill utvecklas som person, lära känna sig själv bättre, ha chansen att resa, utveckla engelskan, uppleva en annan kultur, träffa nya intressanta människor och ha ett roligt, lärorikt år.

Du verkar väldigt mogen, och jag älskar hur du skriver! Hur är du som person?

Tack så mycket, haha! Hur jag är som person... Det får du fråga mina vänner om, tror jag.



Alright! Jag får många komplimanger för bloggen. Men min fråga till er är: vad är det som är bra med den? När jag själv går igenom inläggen, ser ju jag bara min vardag, och kan inte direkt säga vad som är ett bra inlägg.
Vad gör att min blogg sticker ut, och vad får er att komma tillbaka hit? Släng in en kommentar, så skulle det uppskattas. Tack! :)


"Smakar som kyckling"

Jacksons kanin bröt ett bakben när något djur försökte ge sig på buren, som välte från en slags ställning och slog i marken. De tog in kaninen och buren, och ställde den inne i ett av tre badrum på nedervåningen. Där bodde den i några dagar. Jag brukade gå in och klappa på den ibland. Det var hela tiden en "hoppas-benet-läker-anda" över det hela.
Plötsligt i förrgår var både buren och kaninen borta. Jag tänkte "okej, dom kanske har ställt ut den med de andra kaninerna". Senare på kvällen, när jag står och tar nachos i köket, kommer Jackson in: "Do you wanna see the rabbit?". "Eh... Sure!", säger jag. Så går han fram kylskåpet, öppnar och tar ut en köttbit i en plastpåse. Kaninen var slaktad och styckad till något oigenkänligt. Idag åt vi den till middag. Det smakade och såg ut som kyckling.

"Is it Swedish? No thanks..."

Jag skulle vara snäll och låta mina yngsta två värdbröder smaka Marabou, som mina föräldrar skickade från Sverige. Dialogen såg ut såhär:

Jag: Hey, guys! Wanna try this?
Garrison: CAN I HAVE IT!?
Jag: Sure ... (Jag ger honom en chokladbit)
Garrison: Is it Swedish?
Jag: Yep!
Garrison: Oh, then I don't want it... (kollar misstänkt på chokladbiten han håller i handen)

Han åt den tillslut, och efter det ville han ha mer...


two thousand eleven



Så var det ett nytt år också! Jag kommer fortsätta skriva 2009 i alla fall. Vi fick nytt år 9 timmar senare än er, Sverige. Och hur firade min min värdfamilj nyår? ZzzZzovandes i sina sängar. Det är bara jag som är vaken nu, så sitter här och dunkar musik lite försiktigt. Och Pepsi, dricker Pepsi gör jag såklart!

Igår var vi och bowlade med Kris arbetskamrater, i Portland. Innan det var jag och Devon på ett shoppingcenter och letade saker att handla upp julklappspengar för. Utom jag som sparar till att kunna köpa upp halva Hawaii om 22 dagar.

När vi satte oss på en restaurang och började bläddra bland italienska menyer, kommer en tant (40+) fram till mig och berättar vilka fina ögon jag har. "Are they green? Grey? They're BEAUTIFUL!". Sen sprang hon iväg innan jag hann svara, så jag satt bara och kollade när hon försvann bakom hörnet. Var tanten färgblind, eller har jag gått runt och trott att jag har blåa ögon i 17 år, när de egentligen är grå/gröna?

På bilden ovan har jag ett par 3D-glasögon, jag fick med mig från biografen när jag och Devon var och kollade på Gulliver's Travels för bio-presentkorten vi fick i julklapp. Har den ens haft premiär i Sverige? Den var i alla fall halvbra.

Nu vet jag inte vad jag ska skriva mer. Gott nytt år!

RSS 2.0