Älskar din blogg, så jag ställer upp! Var det jobbigt att fixa så du fick bli utbytesstudent? Vad fick du liksom gå igenom?
Det var väldigt många papper som skulle fyllas i, bilder som skulle skickas, och olika förberedelser. Alla studenter var även tvungna att åka på ett avresemöte i Stockholm, där de berättade om programmet och presenterade föredetta studenter osv.

Då jag inte har sett så många överviktiga på dina bilder, är det många som är det?
Ja. Folk här är mycket mer överviktiga än i Sverige. Visst finns det smala, spinkiga och "normala" personer. Men här finns även "superduperfeta personer", som du inte ser hemma annars. Jag märkte direkt på flygplatsen i Chicago (mellanlandningen) att personalen var fetare än i Tyskland (där jag också mellanlandade) eller Sverige.

Är amerikaner dumma och kaxiga som många tror? (Jag tror att de är rätt vänliga faktiskt, men det kanske är en individs fråga?)
Jag har fått uppfattningen av att de är trevligare än svenskarna. Dom säger "sorry" för ingenting, så väldigt vänliga på så sätt. Jag har inte sett någon vara kaxig än. Eleverna har en väldig respekt för läraren. Då menar jag vääääldig respekt. De blir skickade till "the office" om de missköter sig eller kommer sent. Vi kallar även lärarna Mr och Mrs. Så säger läraren åt en störig elev att sluta, så slutar hon/han direkt. I sverige har man sett mycket värre exempel.

Hur är priserna där? Är det stor skillnad ifrån Sverige? Ge gärna exempel!
I Sverige är det dyrt. Kläder här är sjukt billiga, du kan hitta jeans för $20 vilket är typ 150:- Om du letar efter ett exclusivt märke är det några hundralappar billigare än i Sverige.
Läsk är mycket billigare här. Jag kan köpa den största muggen för $1.09 vilket är typ 7:-

Det sägs att amerika är ganska sådär äckligt kristna. Har du märkt något?
Jag frågade igår under min Sverige-redivisning hur många av de i Government-klassen som trodde på gud. Alla räckte upp handen. Till och med "bråkungarna" sträckte upp handen lite osäkert.
Min värdfamilj åker till kyrkan varje söndag, och ibland även "söndagsskolan" vilket är en grupp personer som sitter och pratar om gud, bibeln eller nåt i någon timme. Jag som absolut inte tror på gud känner mig lite vilse.

Har du något pinsamt att berätta? Något sådant där saftigt? Det skulle jag vilja läsa!
Jag önskar jag hade nåt riktigt roligt att berätta, men det har jag inte. Sen jag kom hit har jag fått svårare för att börja skämmas. Man har liksom anledning till att säga fel, göra konstiga saker. "Jag är från Sverige, sånt här gör vi heeela tiden i där..."

Känner du leia hjalmarsson? :)
Ingen aning om vem de är.

Har du börjat få någon slags hemlängtan? Alltså, finns det något du saknar väldigt mycket? Det behöver ju inte precis vara personer eller miljöer, men t.ex. vissa rutiner eller saker :*
Det kommer i omgångar. Jag har aldrig börjat längta hem på riktigt, eller mått dåligt. Men jag saknar att kunna gå ner på stan lite hur som helst efter skolan, eller ta en fika med kompisar.
Jag vet inte hur det har kommit sig, men platsen jag saknar mest är Stockholm. Jag bor ju liksom 3 timmar ifrån det, så det är lite konstigt... Antar att det känns väldigt svenskt på nåt sätt.